Underdomäner

Vad en underdomän egentligen är

En underdomän, eller subdomän, är en förlängning av en domän du redan äger. Registrerar du dittforetag.se kan du skapa hur många underdomäner du vill under den, som blogg.dittforetag.se, butik.dittforetag.se eller test.dittforetag.se, utan att registrera något nytt hos en registrar. Vill du förstå grunderna i hur en domän hittas på nätet först är DNS för nybörjare en bra utgångspunkt. Tekniskt handlar det om en post i domänens DNS-zon, oftast en så kallad CNAME- eller A-post, som talar om vilken server eller tjänst den specifika underdomänen ska peka mot. Det gör att du kan låta olika delar av verksamheten ligga på helt olika servrar, även olika leverantörer, samtidigt som allt fortfarande hör till samma huvuddomän utåt sett.

Vanliga användningsområden

Den vanligaste anledningen att använda en underdomän är att separera funktioner som drivs på olika sätt tekniskt. En blogg som körs i ett annat publiceringsverktyg än resten av sajten kan ligga på blogg.dittforetag.se. En webbshop som byggts i en särskild e-handelsplattform kan ligga på butik.dittforetag.se, skild från den vanliga informationssajten. En testmiljö där ni provar nya funktioner innan de går live på riktiga sajten placeras typiskt på test.dittforetag.se eller staging.dittforetag.se, så att utveckling kan ske utan att påverka besökare på huvudsajten. Andra exempel är kundportaler, dokumentationssidor och landningssidor för enskilda kampanjer som ska hållas tekniskt avskilda från huvudplatsen men ändå kännas som samma varumärke.

Underdomän eller undermapp

En vanlig fråga är om nytt innehåll ska ligga på en underdomän eller i en undermapp på huvuddomänen, till exempel dittforetag.se/blogg istället för blogg.dittforetag.se. Rent tekniskt är valet oftast styrt av vilken plattform innehållet drivs i, eftersom vissa system förutsätter en egen underdomän medan andra går att lägga in i en mapp på befintlig sajt. Vill du att all trafik och alla länkar ska räknas till samma sammanhållna webbplats är en undermapp ofta det enklare valet. Behöver delen drivas av en annan plattform, ett annat system eller ska hållas tydligt separerad, till exempel en fristående kundportal, är en underdomän ofta den praktiska lösningen även om det innebär att den tekniskt hanteras som en egen webbplats. Fundera samtidigt på hur valet påverkar er domän och ert varumärke utåt, eftersom en spretig samling underdomäner kan göra det svårare för besökare att känna igen vad som faktiskt hör till företaget.

Så sätter du upp en underdomän

De flesta webbhotell, till exempel Hostinger, låter dig skapa en underdomän direkt i kontrollpanelen utan att röra DNS-inställningarna manuellt, vilket räcker om underdomänen ska peka mot en mapp på samma webbhotell. Ska underdomänen istället peka mot en extern tjänst, till exempel ett fristående e-handelssystem eller en tredjepartsplattform, behöver du oftast lägga in en DNS-post manuellt hos den leverantör som sköter domänens DNS-zon, exempelvis Loopia om det är där domänen är registrerad, eller enligt de generella stegen i vår guide om att peka en domän mot rätt webbhotell. Tjänsten du vill koppla till talar oftast om exakt vilken typ av post som ska skapas och vad den ska peka på. Ska underdomänen även ta emot egen e-post, till exempel [email protected], behöver ni dessutom sätta upp e-post på den underdomänen separat, eftersom e-postinställningar inte automatiskt ärvs från huvuddomänen.

Glöm inte bort testmiljöer

En underdomän som används som testmiljö är precis lika synlig för omvärlden som huvudsajten, om den inte skyddas särskilt. Sökmotorer kan indexera den om inget hindrar dem, och vem som helst som gissar eller hittar adressen kan besöka den. Lägg på lösenordsskydd eller blockera indexering för testmiljöer, så att halvfärdigt innehåll eller känslig funktionalitet inte av misstag blir sökbart eller allmänt tillgängligt innan ni är redo att lansera.

Annonslänkar: Cronaweb kan få provision om du går vidare via länkarna på sidan.