Hem / Domäner / Domän och varumärke

Domäner

Domän och varumärke

Att en domän går att registrera betyder inte att den är fri att använda. Här går vi igenom hur du kontrollerar att namnet inte krockar med ett skyddat varumärke, och vad som gäller om en tvist ändå dyker upp.

illustration av ett varumärkessymbol (®) bredvid en domänadress i en webbläsarfältsram

Domän och varumärke är två olika skydd

Ett domännamn registreras hos en registrar och ger dig rätt att använda just den adressen, i den mån ingen annan redan hunnit registrera den. Ett varumärke registreras hos Patent- och registreringsverket, EUIPO eller motsvarande myndighet och ger ett helt annat sorts skydd: ensamrätt att använda ett kännetecken för vissa varor eller tjänster. De två systemen pratar inte med varandra. En registrar kontrollerar aldrig om domänen du vill ha krockar med någons varumärke, den kontrollerar bara om strängen är tekniskt ledig. Det är alltså fullt möjligt att registrera en domän helt lagligt ur registreringssynpunkt och ändå göra intrång i någon annans varumärkesrätt genom hur du sedan använder den.

Kontrollera innan du registrerar

Innan du bestämmer dig för ett domännamn du tänker bygga ett företag eller varumärke kring är det värt att lägga tio minuter på grundläggande efterforskning. Sök på namnet i vanliga sökmotorer och se om det redan används av någon i din bransch. Kontrollera om namnet är registrerat som varumärke i Sverige eller EU, vilket går att göra via respektive myndighets sökverktyg. Titta också på om närliggande domäner, till exempel samma namn på andra toppdomäner eller med små stavningsvarianter, redan är upptagna och av vem. Är namnet generiskt och beskrivande, till exempel bara en produktkategori, är risken för konflikt oftast mindre men skyddet för ditt eget varumärke blir i gengäld svagare.

Om en tvist ändå uppstår

Har någon annan redan registrerat en domän som krockar med ditt varumärke finns det oftast snabbare vägar än allmän domstol. För .se- och .nu-domäner finns ett alternativt tvistlösningsförfarande, ofta förkortat ATF, där en oberoende nämnd kan besluta att en domän ska överföras eller avregistreras om innehavaren registrerat den i ont uppsåt och namnet krockar med en rättighet som klaganden kan visa. För generiska toppdomäner som .com, .net och liknande finns ett motsvarande internationellt förfarande, UDRP, som hanteras av organ ackrediterade av ICANN. Gemensamt för båda är att de kräver att du kan styrka din rättighet, visa att motparten saknar en legitim anledning att använda namnet, och i regel att registreringen skett i ont uppsåt. Det är administrativa processer, inte domstolsprocesser, vilket normalt gör dem snabbare och billigare, men de ersätter inte juridisk rådgivning i mer komplicerade fall.

Håll koll på detta löpande: vem som formellt står som registrant på domänen i whois-uppgifterna, om ditt varumärke är registrerat i de länder där du faktiskt bedriver verksamhet, och om någon börjat registrera domäner som liknar ditt namn i syfte att dra nytta av din trafik. Ju tidigare du upptäcker en konflikt, desto enklare är den att lösa.

Bygg en enkel domänstrategi kring varumärket

De flesta företag behöver inte äga varenda tänkbar variant av sitt namn, men det är vanligt att säkra huvuddomänen på de toppdomäner som är relevanta för verksamheten samt de mest uppenbara felstavningarna, särskilt om varumärket ska marknadsföras brett. Se vår genomgång av domänstrategi för varumärke för hur du prioriterar vilka varianter som är värda kostnaden. Registrera dem hos samma leverantör som du redan använder för webbhotell, till exempel Loopia eller Simply, så blir det enklare att hålla koll på förnyelsedatum och kontaktuppgifter för alla domäner på ett ställe. Se det som en förebyggande kostnad snarare än en akut nödvändighet, och väg den mot hur stor risken för missbruk faktiskt är i just din bransch. Ska du ändå registrera en ny .se-domän för varumärket, se vår genomgång av vad en .se-domän kostar, och när domänen är på plats, koppla den till webbhotellet så att den faktiskt pekar dit den ska.

Annonslänkar: Cronaweb kan få provision om du går vidare via länkarna på sidan.

Kort sammanfattat

Domänregistrering och varumärkesskydd är två skilda system som inte kontrollerar varandra automatiskt. Gör en enkel efterforskning innan du registrerar, spara dokumentation om din användning av namnet över tid, och känn till att både ATF och UDRP finns som snabbare alternativ till domstol om en tvist uppstår. I mer komplicerade fall, eller om mycket står på spel, är det klokt att ta hjälp av en jurist som arbetar med varumärkesrätt innan du agerar.

Räcker det att domänen är ledig för att jag ska få registrera den?

Nej. En registrar kontrollerar bara om just den strängen är upptagen som domännamn, inte om namnet krockar med någon annans registrerade varumärke. Du kan alltså registrera en ledig domän och ändå bryta mot varumärkesrätt om namnet redan är skyddat i en annan kontext.

Vad är ATF och när används det?

ATF, alternativt tvistlösningsförfarande, är en väg att få en .se- eller .nu-domän överförd eller avregistrerad utan att gå till allmän domstol, om innehavaren registrerat domänen i ont uppsåt och den krockar med sökandens rättighet. Det handläggs av en oberoende nämnd och är oftast snabbare än en domstolsprocess.

Gäller samma regler för .com-domäner som för .se?

Nej, olika toppdomäner har olika regelverk. Generiska toppdomäner som .com hanteras normalt via UDRP, ett internationellt tvistlösningsförfarande som administreras av ICANN-ackrediterade organ, medan .se och .nu har sitt eget svenska förfarande.

Bör jag registrera flera domänvarianter av mitt varumärke direkt?

Det är vanligt att företag säkrar sitt namn på fler ändelser och nära felstavningar tidigt, särskilt om varumärket ska byggas upp under lång tid. Det är en förebyggande åtgärd snarare än ett krav, och kostnaden ska vägas mot hur stor risken för intrång faktiskt är i din bransch.