Domänstrategi för varumärke

De flesta som startar företag registrerar en domän och tänker inte mer på saken. Problemet syns först när ett företag växer: en kund skriver fel i adressfältet, en konkurrent registrerar en snarlik stavning, eller kundtjänsten börjar få mejl som var tänkta för ett helt annat bolag på en domän som råkar likna det egna. En genomtänkt domänstrategi minskar den risken utan att kräva att ni köper upp varenda tänkbar kombination av bokstäver. Läs mer om hur domänskydd och varumärkesskydd förhåller sig till varandra i domän och varumärke.

Börja med huvuddomänen och de närmaste varianterna

Grunden är förstås själva varumärkesdomänen, ofta under .se för ett svenskt bolag. Därefter är det värt att fråga sig vilka varianter en verklig besökare faktiskt riskerar att hamna på av misstag. Det handlar oftast om tre kategorier: den näraliggande toppdomänen (till exempel både .se och .nu om båda är relevanta för er marknad), den vanligaste felstavningen eller sammanskrivningen av namnet, och eventuella varianter med å, ä eller ö utskrivna respektive utelämnade. Svenska domäner tillåter dessa bokstäver enligt Internetstiftelsens villkor för .se och .nu, vilket gör att både "kafe.se" och "kafé.se" i teorin kan registreras av olika innehavare om ingen säkrat båda.

Det är sällan motiverat att gå längre än så. Att registrera dussintals toppdomäner "för säkerhets skull" ger en löpande kostnad varje år utan att nämnvärt minska risken, eftersom de flesta besökare aldrig skriver in en adress för hand längre – de klickar sig vidare från sökresultat, sociala medier eller mejl. Om ni ändå ska registrera en ny .se-domän, se vad en .se-domän kostar innan ni bestämmer hur många varianter som är värda pengarna.

Vad de extra domänerna faktiskt ska göra

En vanlig missuppfattning är att varje säkrad variant behöver en egen webbplats. I praktiken räcker det oftast att peka den vidare till huvuddomänen. Det viktiga är att ni har kontrollen: ingen annan kan då bygga en förvirrande kopia av sajten på en snarlik adress, skicka e-post som ser ut att komma från er, eller sälja domänen tillbaka till er till överpris den dagen ni märker att ni glömt säkra den. Vill ni också minska risken för att någon skickar falska mejl som ser ut att komma från er huvuddomän, se vår genomgång av SPF, DKIM och DMARC.

Tänk också på driften av de extra domänerna. Om ni har flera varianter bör de peka mot samma webbhotell och ha en tydlig ägare internt, annars är risken att en glömd förnyelse gör att domänen blir ledig och kan registreras av någon annan. Ett enkelt sätt att hålla ordning är att samla domän och webbhotell hos samma leverantör, till exempel Loopia som erbjuder både domänregistrering och webbhotell i samma kundgränssnitt, vilket gör förnyelser och vidarebefordran enklare att överblicka än om domänerna ligger utspridda hos flera olika registrarer. Se sedan till att varje ny domän faktiskt pekar mot rätt webbhotell innan ni lämnar den.

Registrering sker utan förprövning

Värt att känna till: vem som helst kan registrera en ledig .se- eller .nu-domän, registreringen sker utan att någon i förväg kontrollerar om namnet krockar med ett existerande varumärke. Villkoren säger visserligen att det valda namnet inte får strida mot lag eller göra intrång i någon annans rätt, men det är innehavaren själv som ansvarar för att den regeln följs vid registreringstillfället – ingen granskar det automatiskt. Det är precis därför en egen strategi är mer träffsäker än att förlita sig på att systemet stoppar konflikter åt er. Har en konflikt redan uppstått, till exempel att någon annan hinner före med en domän som gör intrång i ert varumärke, finns särskilda tvistlösningsprocesser för både .se och .nu att ta till, men det är alltid enklare och billigare att ha säkrat namnet själv från början.

Vanliga frågor

Annonslänkar: Cronaweb kan få provision om du går vidare via länkarna på sidan.